Pekka Haavisto kommer att få röster tack vare sin sexuella läggning.

Pasi Jaakkonen skriver i en kolumn i dagens Ilta-Sanomat om hur väljare tenderar vilja ge sken av att vara tolerantare på sociala medier än vad de är i verkligheten. Han talar om att det finns ett socialt tryck på att vara tolerant nuförtiden. Jaakkonen nämner inga kandidater med namn, men helt klart är att han syftar på Pekka Haavistos enorma popularitet på Facebook. Haavisto har under den senaste månaden fått tiotusentals FB-användare att gilla "Pekka Haavisto presidentiksi 2012".

Haavisto har blivit det som alla presidentkandidater strävar efter, det vill säga mer än bara en presidentkandidat. Han har nästan blivit en ikon för en hel rörelse.

En rörelse där det hör till att visa upp åt alla hur tolerant man är. I den rörelsen fungerar Haavisto numera som ett smycke. Man lägger en Haavisto-pins på sin FB-bild och gillar hans kampanjsida. Och så visar man åt alla att man inte har någonting emot homosexuella presidentkandidater.

Jag har hört flera säga att de röstar på Haavisto för att han är homosexuell och inte för att han skulle vara den bästa kandidaten. Att rösta på någon för att den är homosexuell är precis lika fånigt som att låta bli att rösta på någon för att den är homosexuell.

Pekka Haavistos popularitet kan nämligen knappast förklaras av att han har hållit brandtal och uppviglat väljarna under valdebatterna. För det har han inte. Han är den kanske beskedligaste kandidaten som nästan aldrig blir upprörd eller riktigt ivrig.


Pekka Haavisto har fått rollen som tolerantians kramdjur.

Enligt Iltalehtis kandidattest är Eva Biaudet den av presidentkandidaterna som hårdast motsätter sig eutanasi. Nu hävdar ändå Biaudet att kandidattestet ljuger.

I Iltalehtis kandidattest finns påståendet "Jag godkänner eutanasi" och är man fullständigt av annan åsikt är ens åsikt 100 procent samstämmig med Eva Biaudets. Inte ens Timo "allt liv är heligt" Soini tar lika starkt avstånd från eutanasi. Procenten för Soini är 84.

Jag skrev om det här på Twitter i går och nu har Biaudet själv kommenterat med att "det är ett "tryckfels"misstag. Det borde ha korrigerats."

Biaudet påpekar också hur hon tagit ställning för eutanasi genom motioner. Och enligt HS:s kandidattest är hon dessutom den enda som entydigt tar ställning för eutanasi och tycker att lagen borde ändras.

Märkligt ändå att två kandidattest ger diametralt olika svar. Och att Iltalehti inte har korrigerat missen. Kanske det gäller att förhålla sig ännu mera skeptiskt till kandidattesten efter det här avslöjandet?


Enligt IL:s kandidattest motsätter sig Biaudet eutanasi å det skarpaste. Kandidattestet är ändå helt felaktigt, meddelar Biaudet.

Sauli Niinistös kampanjmaskineri verkar inte fungera som de övriga kandidaternas.

Gjorde i dag en grej om en enkät inför presidentvalet där jag bad kandidaternas kampanjarbetare att kommentera de färska siffrorna (enkäten är hemlig till och med måndag).

Rörde mig i centrum av Helsingfors och Pekka Haavistos, Paavo Lipponens och Eva Biaudets stödtrupper kommenterade glatt opinionsmätningen, men då jag steg in på Cafe Niinistö och bad om en kommentar blev det stopp. Ingen ville kommentera, utan man bad mig vänta på några medarbetare som var på väg till cafeet. Så jag väntade snällt med bandspelaren i högsta hugg. Efter en stund anlände medarbetarna som jag hade hänvisats till, men inte heller de ville kommentera.

En av dem ringde upp partikansliet och gav efter en lång väntan besked om att enbart partisekreterare Taru Tujunen får kommentera.

"Du kan ringa henne", sades det åt mig.

Jag undrar varför det var så svårt för dem att säga något. En teori är att kampanjmaskineriet är väldigt toppstyrt och att bara vissa får uttala sig. Kan det vara så? Och är det för att man är så rädd att någon ska försäga sig?

Niinistös stab är måhända livrädda att göra misstag och att stödet därmed skulle minska.

  
Månne Niinistö agerar i rollen som "den stränga fadern" för sina kampanjarbetare? (Fotot är från Niinistös FB-sida)

Bara på tre av presidentkandidaternas valannonser framgår det vem som har betalat annonsen.

Valfebers granskning av presidentkandidaternas utereklam och valannonser i tidningarna visar att största delen inte uppger vem som har betalat valreklamen. På de valaffischer som nu finns ute på stan framgår det bara på Sauli Niinistös, Paavo Väyrynens och Paavo Lipponens affisch vem som har betalat den.

Niinistös reklam betalas av föreningen "Uusi Presidentti rf", Väyrynens av Centern och Lipponens av SDP. Men vem som betalar Eva Biaudets, Pekka Haavistos, Paavo Arhinmäkis, Sari Essayahs och Timo Soinis reklam kan man som väljare bara gissa sig till.

I Essayahs valannons i Hbl (10.1.) framkommer ändå att KD har betalat annonsen. Däremot finns inga sådana uppgifter på valplakaten utomhus.

Ur Biaudets förhandsanmälning kan man givetvis gissa sig till vem som har betalt för annonserna, men det kunde gärna framgå direkt.

Enligt statens revisionsverk hör det till att i samband med anmälningen av valfinansieringen uppge vem som har betalt för valreklamen. Det här för att väljarna ska känna till vilka bindningar en enskild kandidat har.


Väyrynen och Lipponen meddelar vem som har betalat för utereklamen. Det gör inte Soini.

Valfeber bedömer hur kandidaterna klarade sig i kvällens valdebatt på FST5.

Paavo Arhinmäki (VF): Var rejält på hugget, i alla fall i inledningen. Gick rejält åt Soini gällande rasism och främlingsfientlighet. Dessvärre blev munhuggningen avbruten i förtid av debattledarna. Debatterade överbefälhavarrollen med Essayah men kändes som att de inte överhuvudtaget möttes då deras värderingar skiljde sig så mycket. Blev ingen riktig debatt.

Paavo Väyrynen (C): Sade åt Soini att han borde tåla kritik bättre, vilket kanske inte kändes helt trovärdigt för att komma från Väyrynen. Duellerade med Haavisto om eurokrisen men lät inte riktigt honom komma till tals.

Sauli Niinistö (Saml): Duellerade med Lipponen om extremhögern och kom med någar argument som verkade bita på Lipponen. Var lite osynlig och tog inte speciellt mycket ställning utan satt tryggt tillbakalutad och iakttog de andra.

Paavo Lipponen (SDP): Kom med några utläggningar i typisk Lipponen-stil och gick mot slutet åt Soini i eurofrågan, men fick inget riktigt svar av honom.

Pekka Haavisto (De Gröna): Nyanserade lite debatten om rasism och flyttade fokus från Soini. Mindre aggressiv än Arhinmäki och Biaudet. Pressade inte riktigt Väyrynen i duellen om euron, utan lät istället Väyrynen lägga ut texten om en återgång till marken.

Sari Essayah (KD): Tog delvis parti med Soini då inte heller hon hade märkt av ett fientligare debattklimat. Var långa stunder helt osynlig och Soini ryckte t.o.m. in och sade "låt Sari också säga nånting".

Eva Biaudet (SFP): Attackerade Soini gällande rasism och försvarspolitiken. Märktes att hon var på "hemmaplan" då debatten var på svenska. Duellerade med Soini om utrikespolitiken men klarade inte riktigt av att avbryta honom.

Timo Soini (Sannf): Var i skottgluggen i början då debatten kretsa kring rasism och Sannfinländarna. Biaudet och Arhinmäki gick åt honom och han verkade märkbart irriterad. Också på debattledaren Heidi Finnilä.

Och som bonus också några ord om debattledarna Jonas Jungar och Heidi Finnilä. De hade överlag en rätt hård och ifrågasättande stil vilket är ett stort plus, men de kunde ibland ha låtit kandidaterna tala till punkt, i synnerhet om kandidaterna helt klart hade något på hjärtat. Finnilä och Jungar kunde också ha tagit med alla kandidater i debatten i lite större utsträckning. Undrar också om Claes Anderssons piano-spel stal lite för mycket tid då debatten ändå bara var en och en halvtimme.

Valfeber har jämfört stödet för partierna och för presidentkandidaterna. Som grund fungerar Yles partigallup från 30.12 och Yles presidentgallup från 15.12.

I tabellen nedan innebär ett plus hur mycket större stöd kandidaten har än partiet och ett minus hur mycket mindre stöd kandidaten har än partiet.

Föga överraskande är Niinistö etta. Däremot är Biaudets andra plats en liten överraskning och Soinis sista plats likaså.

1. Sauli Niinistö (Saml) +30,3 procentenheter
2. Eva Biaudet (SFP) + 0,1 procentenheter
3. Pekka Haavisto (Gröna) - 0,6 procentenheter
4. Sari Essayah (KD) - 1,6 procentenheter
5. Paavo Arhinmäki (VF) - 3,5 procentenheter
6. Paavo Väyrynen (C) - 4,2 procentenheter
7. Paavo Lipponen (SDP) - 9,4 procentenheter
8. Timo Soini (Sannf) - 9,9 procentenheter

Den andra tabellen anger hur stor andel av partiets anhängare som skulle rösta på den egna presidentkandidaten. Röstar samtliga på den egna kandidaten blir andelen således 100 procent.

Niinistö är klar etta också här, men det största utropstecknet är att Lipponen bara får 43 procent och klarar sig sämst av alla.

1. Niinistö 233 procent
2. Biaudet 103 procent
3. Haavisto 92 procent
4. Väyrynen 74 procent
5. Arhinmäki 59 procent
6. Essayah 56 procent
7. Soini 50 procent
8. Lipponen 43 procent

Bara en av presidentkandidaterna är doktor, trots att det tidigare var brukligt att presidenten var doktor till utbildningen.

Enligt Iltalehtis president-bilaga var K.J Ståhlberg, Lauri Kristian Relander, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen och Mauno Koivisto alla doktorer. Efter det har presidentens akademiska meriter varit blygsammare.

President Tarja Halonen är juris kandidat och sannolikt är nästa president det också. Sauli Niinistö har nämligen samma utbildning. Han blev kandidat vid Åbo universitet 1974.

Den enda doktorn är Paavo Väyrynen, som 1988 disputerade till politices doktor vid Åbo Akademi. Paavo Lipponen och Timo Soini är båda politices magister från Helsingfors universitet. De blev färdiga 1971 respektive 1988.

Sari Essayah är ekonomie magister från Vasa universitet. Hon blev färdig 1995.

Eva Biaudet, Paavo Arhinmäki och Pekka Haavisto är enbart studenter. Biaudet började studera juridik vid Helsingfors universitet 1980 men har aldrig blivit färdig. Arhinmäki har i sin tur halvfärdiga studier vid statsvetenskapliga fakulteten vid HU. Haavisto har inte ens halvfärdiga studier, utan efter studentexamen från Munkshöjdens samskola 1976 verkar det som om han har övergett studielivet. Trots det kallar han sig professor, enligt Suomen Kuvalehti.

Borde det finnas krav på en akademisk examen för en president eller är det onödigt?


Eva Biaudet har varit inskriven vid Helsingfors universitet i över 30 år.