Lipponens kampanj oproffsig

Paavo Lipponens låga understöd i galluparna har förvånat många. I somras då Lipponen meddelade om sin kandidatur utropades han genast till Sauli Niinistös största utmanare. Så har ändå inte varit fallet.

En väldigt stor orsak till att stödet aldrig riktigt börjat stiga finns hos Lipponen själv. Och i utsträckningen hos hans medarbetare.

Hela valkampanjen känns så här långt väldigt oproffsigt genomförd.

Bara under den senaste veckan har Lipponen hunnit bete sig som en trotsig treåring mot både Aamulehti och Helsingin Sanomat.

Aamulehti lyfte upp Lipponens engagemang i Nordstream/Gazprom och Lipponen vägrade svara på några av tidningens frågor. Han ansåg att de var fördomsfulla.

HS har igen bett alla presidentkandidater att göra ett så kallat UKK-konditionstest, men Lipponen vägrade. Han tyckte att då tidningen inte var intresserad av att publicera hans tal tidigare under hösten vill han inte heller "dansa efter deras pipa".

Självklart är det mänskligt att reagera så där ibland, men att vara trotsig gentemot medier mitt under den aktivaste valkampanjen är bara dumt. Och det blir dessutom komiskt då Lipponens medarbetare går ut i pressen och säger att "vi behöver inte föra någon image-kampanj för vår kandidat. Lipponen är kunnigast" (Hbl 30.12).

Medarbetarna verkar ha missat att de också måste övertyga väljarna om den saken.

Lipponens låga stöd visar däremot att demokratin fungerar utmärkt. Lipponen har nämligen ett brett stöd bland den socialdemokratska ledningen och arbetsminister Lauri Ihalainen leder delegationen Pro Paavo, där Merete Mazzarella är vice ordförande. Lipponen vann också överlägset partiets interna omröstning tidigare i höstas.

Trots att flera tunga namn stöder Lipponen hör han ändå till de mer impopulära bland väljarna. Och ur en demokratiskt synvinkel är det bra - det bevisar bara att en röst av en minister väger exakt lika mycket som en röst av en fabriksarbetare.


Lipponens "pöö" har fått väljarna att fly, trots att flera tunga namn stöder honom.
Publicerad 08.01.2012 kl. 14:08

Så går det i presidentvalet, del 3

Valfeber har en sista gång gjort en koll bland presidentkandidaternas Facebook-sidor för att se hur många personer som gillar kandidaten.

De tidigare kollarna gjordes den 12 oktober och den 5 december och siffrorna inom parentes visar hur många som gillade kandidaten då. Den sista siffran anger hur många fler som har gillat kandidaten sedan den senaste mätningen i december.

1. Sauli Niinistö 29 908 (12.10: 20 460, 5.12: 21 895) + 8013
2. Pekka Haavisto 26 765 (12.10: 5 420, 5.12: 6 866) + 19 899
3. Paavo Arhinmäki 7 352 (12.10: var inte kandidat, 5.12: 6 934) + 418
4. Timo Soini 4 835 (12.10: 7 639, 5.12: 3 961) + 874
5. Eva Biaudet 2 109 (12.10: 1 012, 5.12: 1 361) + 748
6. Sari Essayah 1 439 (12.10: var inte kandidat, 5.12: 887) + 552
7. Paavo Lipponen 1 394 (12.10: 732, 5.12: 826) + 568
8. Paavo Väyrynen 783 (12.10: 1 339, 5.12: 528) + 255

Precis som senast har jag valt den Facebook-sida om kandidaten som har flest fans eller "gillare". Det här innebär att det ibland är fråga om en officiell kampanjsida och ibland om en allmän sida om kandidaten.

Orsaken till att Soini och Väyrynen hade fler anhängare i oktober än nu är att de dåvarande FB-sidorna nu har stängts.


Antalet personer som gillar Haavisto på Facebook har stigit explosionsartat under de senaste veckorna.
Publicerad 06.01.2012 kl. 15:00

Sauli Niinistö svarar Valfeber



Sauli Niinistö på valturné. Fotot är från hans Facebook-sida.

Valfeber har nu, efter en väntan på över en månad, fått ett svar av Sauli Niinistö.


I slutet av november skrev jag ett inlägg här på bloggen där jag kallade Niinistö "skenhelig" då han inte i Helsingin Sanomats kandidattest i mitt tycke svarat ärligt på frågan om presidentens maktbefogenheter. Skickade då ett mejl till hans stab där jag bad om en kommentar och nu har den kommentaren kommit.

I korthet anser Niinistö att minskningen av maktbfogenheterna inte var så stor som han befarade och därmed anser han nu att befogenheterna efter den 1 mars fortfarande är tillräckliga. Han ser heller ingen konflikt i att han samtidigt i olika valdebatter sagt att man kunde ha skurit mindre i presidentens makt.

Här är hela mejlet av Niinistös medarbetare:

Christoffer Gröhn,

Tack för frågan.
Juttelin asiasta Niinistön kanssa osatakseni vastata täsmällisemmin.

Tässä hänen vastauksensa kysymyksenne:
"Jarruttelin valtaoikeuskeskustelua muutama vuosi sitten, jolloin vakavasti esitettiin presidentistä vain "figuuria". Esitin mm. vaihtoehtona toimikauden alentamista 4 vuoteen, mutta valtaoikeuksien pitämistä ennallaan.

Vähitellen - Taxellin komitean ja eduskuntakäsittelyn jälkeen - tilanne lieveni ja loppujen lopuksi kansliapäälliköiden nimitysoikeuden poisto jäi suurimmaksi muutokseksi.

Olen sanonut jo useita viikkoja sitten paneelissa (pj Ropponen), että "vähempikin karsinta olisi riittänyt". Olin sitä ennen puhunut koko kymmenkunta vuotta kestäneestä prosessista. Huomasin kyllä HS:n tehneen siitä aika suoraviivaisen tulkinnan. Ymmärtääkseni viittaatte tähän keskusteluun ja se on varmasti nauhallakin vielä.
Kaikkiaan pidän valtaoikeuksia edelleen sopivina, kuten olen vastannut. Se ei ole ristiriidassa sen kanssa, että vähempikin karsinta olisi kyllä riittänyt."

Gått Nytt År

Pirkko-Liisa Ollila
Sauli Niinistön vaalityöryhmästä
Publicerad 03.01.2012 kl. 19:26

Biaudet tvåa efter Niinistö

Valfeber har jämfört stödet för partierna och för presidentkandidaterna. Som grund fungerar Yles partigallup från 30.12 och Yles presidentgallup från 15.12.

I tabellen nedan innebär ett plus hur mycket större stöd kandidaten har än partiet och ett minus hur mycket mindre stöd kandidaten har än partiet.

Föga överraskande är Niinistö etta. Däremot är Biaudets andra plats en liten överraskning och Soinis sista plats likaså.

1. Sauli Niinistö (Saml) +30,3 procentenheter
2. Eva Biaudet (SFP) + 0,1 procentenheter
3. Pekka Haavisto (Gröna) - 0,6 procentenheter
4. Sari Essayah (KD) - 1,6 procentenheter
5. Paavo Arhinmäki (VF) - 3,5 procentenheter
6. Paavo Väyrynen (C) - 4,2 procentenheter
7. Paavo Lipponen (SDP) - 9,4 procentenheter
8. Timo Soini (Sannf) - 9,9 procentenheter

Den andra tabellen anger hur stor andel av partiets anhängare som skulle rösta på den egna presidentkandidaten. Röstar samtliga på den egna kandidaten blir andelen således 100 procent.

Niinistö är klar etta också här, men det största utropstecknet är att Lipponen bara får 43 procent och klarar sig sämst av alla.

1. Niinistö 233 procent
2. Biaudet 103 procent
3. Haavisto 92 procent
4. Väyrynen 74 procent
5. Arhinmäki 59 procent
6. Essayah 56 procent
7. Soini 50 procent
8. Lipponen 43 procent

Publicerad 01.01.2012 kl. 20:48

Tre av kandidaterna saknar examen

Bara en av presidentkandidaterna är doktor, trots att det tidigare var brukligt att presidenten var doktor till utbildningen.

Enligt Iltalehtis president-bilaga var K.J Ståhlberg, Lauri Kristian Relander, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen och Mauno Koivisto alla doktorer. Efter det har presidentens akademiska meriter varit blygsammare.

President Tarja Halonen är juris kandidat och sannolikt är nästa president det också. Sauli Niinistö har nämligen samma utbildning. Han blev kandidat vid Åbo universitet 1974.

Den enda doktorn är Paavo Väyrynen, som 1988 disputerade till politices doktor vid Åbo Akademi. Paavo Lipponen och Timo Soini är båda politices magister från Helsingfors universitet. De blev färdiga 1971 respektive 1988.

Sari Essayah är ekonomie magister från Vasa universitet. Hon blev färdig 1995.

Eva Biaudet, Paavo Arhinmäki och Pekka Haavisto är enbart studenter. Biaudet började studera juridik vid Helsingfors universitet 1980 men har aldrig blivit färdig. Arhinmäki har i sin tur halvfärdiga studier vid statsvetenskapliga fakulteten vid HU. Haavisto har inte ens halvfärdiga studier, utan efter studentexamen från Munkshöjdens samskola 1976 verkar det som om han har övergett studielivet. Trots det kallar han sig professor, enligt Suomen Kuvalehti.

Borde det finnas krav på en akademisk examen för en president eller är det onödigt?


Eva Biaudet har varit inskriven vid Helsingfors universitet i över 30 år.

Publicerad 28.12.2011 kl. 19:33

Vem är mest svenskvänlig?

Valfeber har med kandidattestens hjälp utrett vilken av presidentkandidaterna som är mest svenskvänlig.

De frågor som tas i beaktande är "Bör det andra inhemska språket göras frivilligt i grundskolan?" i HS kandidattest, "Presidenten ska skrida till åtgärder för att trygga det svenska språkets ställning i vårt land" i Yles kandidattest och "I vissa områden kan svenskan bytas ut mot ryskan" i MTV3:s kandidattest.

Enligt HS kandidattest är det föga överraskandde bara Sannfinländarnas Timo Soini som vill göra svenskan frivillig. Alla andra har svarat nej.

Enligt Yles kandidattest anser Paavo Väyrynen (C), Paavo Lipponen (SDP) och Eva Biaudet (SFP) att presidenten ska skrida till åtgärder för att trygga svenskans ställning. Sauli Niinistö (Saml) och Paavo Arhinmäki (VF) håller delvis med. Arhinmäki tycker att grundlagsskyddet för svenskan är tillräckligt i nuläget. Pekka Haavisto (Gröna) är delvis av annan åsikt, medan Sari Essayah (KD) och Timo Soini är helt av annan åsikt. Haavisto anser att presidenten inte ska blanda sig i frågan.

I MTV3:s kandidattest framkommer att Soini är för ryska istället för svenska vid östgränsen. Väyrynen är försiktigt för medan Essayah inte riktigt tar ställning. Alla övriga är mer eller mindre emot. Mest emot är Lipponen och Biaudet. Därmed står det klart att dessa kandidater också är de två svenskvänligaste. Därefter kommer Niinistö och Arhinmäki, som också i samtliga frågor ställde sig någorlunda positivt till svenskan. Efter dessa placerar sig Haavisto, Väyrynen och Essayah. Sist blir Soini.


Valfeber har utrett hur starkt presidentkandidaterna relaterar till den finlandssvenska fanan.
Publicerad 22.12.2011 kl. 20:45

Den mest intetsägande kandidaten

Valfeber kan nu avslöja vilken av presidentkandidaterna som är mest intetsägande, det vill säga den som minst tar ställning för eller emot.

För att få reda på det här har kandidaternas svar i MTV3:s, Yles och de finlandssvenska tidningarnas kandidattest granskats.

Och slutresultatet blev att Sauli Niinistö (Saml) är mest intetsägande. Efter honom kommer Timo Soini (Sannf) och Sari Essayah (KD).

I MTV3:s kandidattest är Essayah den lämpligaste om man inte tar ställning i en enda fråga. Då är man hela 86 procent av samma åsikt som henne, och 77,8 procent av samma åsikt som Niinistö och 73,8 procent av samma åsikt som Soini.

Svarar man "tar inte ställning" på alla frågor i de finlandssvenska tidningarnas kandidattest är man i sin tur 66,67 procent av samma åsikt som Niinistö och Soini och 63,33 procent av samma åsikt som Essayah.

I Yles kandidattest kan man välja mellan att vara helt av samma åsikt, delvis av samma åsikt, delvis av annan åsikt, helt av annan åsikt och vet ej. Ingen kandidat har svarat vet ej på någon fråga, däremot har Niinistö svarat delvis av annan/samma åsikt på samtliga frågor förutom en. Den enda frågan han tar ställning i är om presidenten ska önska Guds välsignelse i nyårstalet.

Kan det handla om taktik från Niinistös sida? Genom att inte ta ställning för eller emot borde han ju fånga han upp flest väljare.

Sauli Niinistö föredrar att inte ta ställning.
Publicerad 19.12.2011 kl. 19:49

Paavo förlorade i kväll

Den största förloraren under Yles valdebatt i kväll var Paavo. Varken Arhinmäki, Lipponen eller Väyrynen lyste särskilt klart.

Sauli Niinistö (Saml): Blev den som oftast ställdes till svars. Både för Nato-ståndpunkter och för eurons krisfond. Trots att presidenten inte fattar beslut om eurokrisen. Nickade ofta då han var av samma åsikt som någon av de andra debattörerna och kändes som att han tydligt visa upp konsensus med de andra.

Timo Soini (Sannf): Var mer på hugget än i går och hade en högre profil än Väyrynen, som kan tänkas vara den största motståndaren. Svarade inte tydligt på Biaudets frågor om rasism, utan pratade bara på och fick således tiden att gå.

Sari Essayah (KD): Hade pondus i sina talturer och var säker och tydlig. Gick hårt åt både Niinistö och Lipponen i eurodiskussionen och utmanade Niinistö om Nato. Kanske bäst av alla i kväll.

Paavo Arhinmäki (VF): Kom aldrig riktigt in i matchen. Förblev osynlig nästan hela tiden.

Paavo Lipponen (SDP): Gav inte en särskilt trovärdig förklaring till att hans stöd inte är högre än fem procent (enligt den senaste gallupen). Ännu trögare än i går.

Eva Biaudet (SFP): Fick chansen att diskutera rasism och hatprat med Soini i tre minuter, men kom inte riktigt till skott trots det goda läget. Istället fick Soini prata på och tiden gick. Verkade lite osäker och hittade inte alltid orden.

Pekka Haavisto (De Gröna): Hade en bra och koncentrerad taltur om hur hans kalender som president skulle se ut. Och kändes också annars fräsch och tydlig i sina talturer.

Paavo Väyrynen (C): Inte särskilt synlig. Soini framstod nog som den större euroskeptikern. Glimtade ändå till då han delade ut sin avhandling åt de övriga och då han läste upp för Niinistö vad denne sagt om Nato i en intervju.

Sari Essayah - bäst i kväll.
Publicerad 15.12.2011 kl. 23:11

Så klarade kandidaterna kvällens MTV3-debatt

Så här bedömer Valfeber att kandidaterna klarade sig i kvällens valdebatt på MTV3.

Paavo Arhinmäki (VF): Var lite osynlig i början men speciellt Nato-diskussionen fick honom att tända till. Poängterade också att debatten inte bör fokusera på händelser under 90-talet. Lade fram texten om hur han ser på försvaret och tycker att pengarna hellre ska gå till socialvård än till armén, vilket presidenten naturligtvis inte beslutar om ...

Timo Soini (Sannf): Tog med jämna mellanrum fram martyr-kortet och påpekade att han blev avbruten alltid då han hade taltur. Enda kandidaten som skulle förhandla om en återlämning av Karelen.

Pekka Haavisto (Gröna): Förklarade sin Nato-ståndpunkt för Arhinmäki och ansåg att Arhinmäkis uttalanden i sociala medier om att Haavisto är för Nato inte direkt leder till en konstruktiv debatt. Annars inte speciellt synlig.

Eva Biaudet (SFP): Gick, liksom i Publicistförbundets debatt i fredags, åt Väyrynen och ifrågasatte hans påståenden. Var synligare i början, men osynligare mot slutet.

Sauli Niinistö (Saml): Fick flera beskyllningar mot sig av Väyrynen och Arhinmäki och berättade samma vits som i fredagens debatt på Soc&kom om att "Väyrynen skjuter först och siktar sen". Kanske det skulle vara dags att förnya vitsförrådet?

Sari Essayah (KD): Hade inte många talturer men då hon väl pratade kom hon med långa utläggningar. Tog ändå inte en enda taltur åt sig.

Paavo Lipponen (SDP): Överraskade med att anse att Tarja Halonen hade fel då hon kom med ett utspel om att det finns rasister bland Sannfinländarnas väljare. Fick igen kommentera vad han hade sagt och gjort för omkring 15 år sedan. Förklarade också väldigt pedagogiskt, nästan med pekpinnen i handen, åt Soini varför Finland måste delta i att reda upp euro-krisen. Hade en högre profil än under tidigare debatter jag har sett.

Paavo Väyrynen (C): Höll fast vid sin euroskepticism fastän han fick mothugg av Haavisto och Biaudet. Lyfte sin vana trogen upp sig själv och blev synbart irriterad om han blev avbruten under en taltur.

Publicerad 14.12.2011 kl. 22:16

De slåss med näbbar och klor

Under valkampanjen är presidentkandidaterna i allas blickfång. De blir påtittade och bedömda. Lite som djur i bur och därför har Valfeber nu löpt linan ut och jämför dem med invånarna i en djurpark.

Paavo Arhinmäki (VF):





Arhinmäki är lika ettrig som ett marsvin. Med intensiv blick tittar han omkring sig och gnager på det han inte gillar.

Sari Essayah (KD):



Essayah är minst lika snabbfotad som en struts, världsmästare i gång som hon är. Minst lika lång hals har hon också. Och är det något hon inte gillar gömmer hon huvudet i buskaget.

Paavo Lipponen (SDP):




Lika trög som en flodhäst, men när det kniper klipper han till.

Eva Biaudet (SFP):




Med sin stora näbb tillrättvisar Biaudet de andra kandidater titt som tätt. Mest hemma är hon ändå i ankdammen.

Paavo Väyrynen (C):




Likt en kvarleva från forntiden lever Väyrynen kvar bland oss. Och krälar omkring och kan hugga när man minst anar det.

Pekka Haavisto (Gröna):




Haavisto är godmodig som en grävling, men kan också framstå som lika grå.

Timo Soini (Sannf):




Likt en vakthund vaktar han sitt revir och släpper inte in några främlingar i landet. Valkar kring magen har han likaså. Och är man snäll med honom är han det också.

Sauli Niinistö (Saml):




Dinosaurierna utrotades i en naturkatastrof, hävdar somliga. Om det stämmer är Niinistö snäppet vassare än skräcködlorna. Han överlevde nämligen tsunamin i Thailand 2004. Nu är han tillbaka, med slipade klor, redo att låta tänderna sjunka in i presidentposten.

Detta inlägg har producerats i samverkan med kulturkritikern Benjamin Knopman.

Publicerad 13.12.2011 kl. 20:16

Paavo Väyrynen i skottgluggen

För några minuter sedan avslutades Publicistförbundets valdebatt på Soc&kom. Så här bedömer Valfeber att kandidaterna klarade sig.

Sauli Niinistö (Saml): Verkade lite frånvarande i början, men bättra på mot slutet. Ironiserade över Väyrynens planer på att ta marken i bruk och fick skrattarna med sig. Och då Lipponen sade att han på presidentposten kanske är en större feminist än Halonen frågade Niinistö om det är möjligt ... Fick vissa frågor översätta till finska av Väyrynen, vilket tyder på att hans svenska inte är så bra. På den punkten krävs nog en förbättring av favoriten till presidentposten.

Paavo Väyrynen (C): Var i skottgluggen mest hela tiden och var oftast av annan åsikt än alla andra. Men bidrog starkt till att det blev någon debatt överhuvudtaget. Svarade ändå inte särskilt tillfredsställande på Biaudets fråga om han inser konsekvenserna av att Finland går ut ur EMU.

Eva Biaudet (SFP): Gick åt Väyrynen i flera repriser, bl.a. gällande övergång till mark och Sibbo-annekteringen. Kände sig helt klart på hemmaplan då debatten gick på svenska. Var avslappnad och skämtade med publiken.

Pekka Haavisto (Gröna): Var lite osynlig, men väldigt korrekrt och saklig. Ända gången han fick publiken med sig var då han berättade hur han som barn hade kastat sten på finlandssvenskar i Munkshöjden.

Paavo Lipponen (SDP): Antog ofta en faderlig ton där han inte gick med i jargongen med Väyrynen och Niinistö. Kallade också Niinistö för en god elev. Fick längre taltid än de andra, men fick ändå inte mera sagt.
Publicerad 09.12.2011 kl. 18:22

Kan en journalist stöda en kandidat?

Att stöda en presidentkandidat går att göra på många olika sätt. Man kan jobba för kandidaten, man kan skriva sitt namn på kandidatens stödlista eller så kan man gilla kandidaten på Facebook.

För journalister är det här att stöda kandidater lite tvetydigt. Enligt andan inom branschen ska journalister vara obundna (om man jobbar på ett obundet medium vill säga).

Det här fick sportjournalisten Kaj Kunnas erfara då han tackat jag till att vara konferencier på några valtillställningar som ordnas av Eva Biaudet. Då Kunnas arbetsgivare Yle fick nys om saken satte man stopp för det hela med motiveringen att han som journalist inte kan vara insyltad i ett politiskt parti (enligt en notis i ÖN den 3.12). Enligt notisen lär Annika Nyberg-Frankenhauser, direktör för Svenska Yle, ha satt stopp för det hela. Trots att Kunnas numera jobbar på finska Yle.

Det skulle vara intressant att höra var gränsen går enligt Yle. Utan att nämna några namn vet jag flera Yle-kolleger (både på finska och svenska Yle) som öppet gillar vissa presidentkandidater på Facebook. Är det här okej? Och var går i så fall gränsen?

Tittar man på stödlistan för Sauli Niinistö finns där också många journalister med. Vad tycker deras arbetsgivare om det?

Eller är det helt enkelt så att alla journalister borde vara öppna med sin politiska åsikt? Att det helt enkelt skulle framkomma i samband med ens artiklar eller inslag (om de handlar om politik) vilket parti man röstar på.



Yle ville inte att Kaj "Karis-Kaj" Kunnas skulle jobba som konferencier för Biaudet. Han hann jobba för Biaudet i Borgå, men då valturnén skulle gå vidare fick Kunnas hoppa av.
Publicerad 07.12.2011 kl. 19:20

Så går det i presidentvalet, del 2

Valfeber har än en gång gjort en koll bland presidentkandidaternas Facebook-sidor för att se hur många personer som "gillar" kandidaten.

Den förra genomgången gjordes i mitten av oktober och det antal som då uppgavs syns nu inom parentes. Därmed kan man dra vissa slutsatser om vilka kandidater som är på uppgång, vilka som har stagnerat och vilka som rentav är på nedgång.

1. Sauli Niinistö (Saml) 21 895 (20 460)
2. Paavo Arhinmäki (VF) 6 934 (var inte kandidat i oktober)
3. Pekka Haavisto (De Gröna) 6 866 (5 420)
4. Timo Soini (Sannf) 3 961 (7 639)
5. Eva Biaudet (SFP) 1 361 (1 012)
6. Sari Essayah (KD) 887 (var inte kandidat i oktober)
7. Paavo Lipponen (SDP) 826 (732)
8. Paavo Väyrynen (C) 528 (1 339)

Precis som senast har jag valt den Facebook-sida om kandidaten som har flest fans eller "gillare". Det här innebär att det ibland är fråga om en officiell kampanjsida och ibland om en allmän sida om kandidaten. I Lipponens fall har en icke-officiell kampanjsida fler fans än den officiella och därmed har jag valt den icke-officiella.

Intressant nog har Soinis och Väyrynens anhängare minskat i antal. Orsaken till det här är att jag tror att de sidor jag tog de förra siffrorna från inte längre finns på FB. Av någon anledning.


Paavo Väyrynen är ingen hit på Facebook.

Publicerad 05.12.2011 kl. 13:05

Ingen röstar bara med hjärnan

FST:s morgonprogram Min Morgon har under de senaste veckorna haft presidentkandidaterna som programledare. Alla förutom Sauli Niinistö, Paavo Lipponen och Paavo Arhinmäki har varit värd tillsammans med Bettina Sågbom i en timmes tid. De har bland annat intervjuat studiogäster och småpratat med Bettina.

Konceptet är spännande och har lett till intressanta interaktioner. Bland annat intervjuade Timo Soini SU:s nya distriktordförande Ahmed Hassan och Paavo Väyrynen talade mental hälsa med Kristian Meurman.

Lipponen lämnade återbud på grund av sjukdom och Arhinmäki var inte officiellt kandidat då konceptet lanserades. Niinistö tackade däremot rätt och slätt nej.

Föga överraskande har programmet också fått kritik. Bland annat på Svenska Yles webbplats, där signaturen Karl-Sven skriver "Vad tycker månne Min Morgon-teamet att dethär konceptet tillför presidentvalet, absolut ingenting."

Kritikerna har ändå fel. Programmet har gett en bättre bild av kandidaterna än vad en valdebatt ger. Under valdebatter är det så lätt för garvade politiker att visa upp en fasad, som det är svårt att tränga igenom. Under Min Morgon har tittarna däremot fått se en annan bild av kandidaterna, en mindre utstuderad och mer spontan sådan.

Visserligen har programmet inte klargjort Haavistos syn på Nato eller Biaudets åsikter om presidentens maktbefogenheter, men det har istället visat på människan bakom politikern.

I synnerhet i ett presidentval är personen bakom kandidaten viktig. Ingen röstar bara på grund av politiska motiv. Hjärtat spelar också en roll, inte bara hjärnan.

Synd att Sauli Niinistö inte fattade det. Det skulle ha varit på tiden att se någonting annat än den slipade statsmannen.

Bettina Sågbom har haft presidentkandidater som kolleger i Min Morgon under de senaste veckorna. Här med Pekka Haavisto.

Publicerad 01.12.2011 kl. 18:08

Skenheliga Niinistö

Sauli Niinistös linje i frågan om presidentens makt är minst sagt skenhelig.

För att fortsätta på samma tema som i det förra inlägget är också Sauli Niinistös linje i frågan om presidentens maktbefogenheter tvetydig. Niinistö har i Helsingin Sanomats kandidattest kryssat för alternativet "valtaa on sopivasti" ("makten är tillräcklig") också efter grundlagsreformen som träder i kraft nästa år. Som väljare hoppas jag att kandidaterna svarar ärligt på frågorna i ett kandidattest men Niinistös svar i den där frågan känns inte särskilt ärligt, med tanke på vad han sagt tidigare.

Senast förra veckan under löntagarorganisationernas valdebatt lär Niinistö, enligt HS, ha sagt att makten nu skärts ner för mycket. Paavo Lipponen höll inte med, medan Timo Soini däremot gjorde det. Soinis svar i kandidattestet understryker också det här, medan Niinistös inte gör det.

Niinistö vill kanske framstå som en ödmjuk man som inte vill ha mer makt än vad som tilldelas honom. Intressant nog har han dessutom lämnat frågan okommenterad i kandidattestet. Kan det vara så att de minskade maktbefogenheterna är en nagel i ögat på Niinistö? Det verkar lite så.

Se också det här inlägget, där det framkommer att också Paavo Väyrynen "borde" ha svarat annorlunda på frågan om presidentens makt i kandidattestet.

Publicerad 28.11.2011 kl. 13:04

Den här bloggen upprätthålls av mig, Christoffer Gröhn. Jag jobbar som journalist och är speciellt intresserad av politik. Tanken med bloggen är att granska politiker och media under presidentvalskampanjen. Själv är jag politiskt oberoende och stöder inget enskilt parti. E-post: christoffer.grohn@helsinki.fi (Bloggen skapades inför riksdagsvalet och har därför namnet val2011, trots att presidentvalet hålls 2012)

Senaste kommentarer

12.02, 15:20Sista inlägget någonsin av Toffe
10.02, 18:12Sista inlägget någonsin av Anna/Pimples
08.02, 06:46Sista inlägget någonsin av Toffe
07.02, 21:58Sista inlägget någonsin av oraklet.ratata.fi
07.02, 20:26Sista inlägget någonsin av Benjamin